minns den tiden när jag skrev dikter och texter och anteckningar varje kväll. Vad mycket jag går miste om nu.

Det bästa är nog att varje natt jag går och lägger mig kommer L in med en hälsning. Jag ropar upp honom; kom då! Då mjauar han lite först, sedan, helt tvärt, kommer han uppskuttandes med ett "mrwaaau!" och lägger sig på mig och vill bli klappad och spinner. Dom där hoppen upp i sängen är det roligaste och finaste jag vet.