Här berättar alla om sig själva. Dom höjer röster och försöker få sin historia berättad, få flest öron att lyssna och flest personer intresserade. Bravader, äventyr, motgångar, framgångar.

Sagan om dom tomma orden

Manliga falsetter berättar om dråp och kappsäckar, icke att missta kvinnors kraftfulla skall om ärr på kroppen och slukade kroppsvätskor. En mobb av människor stämmer nu upp i en kör av ord, men är det inte en orkan av hetsig rivalitet och sökande efter uppmärksamhet. Ett jävla kravall av känslosvall.

Mitt i allt viskar jag:

- Jag fann Salt.

Mobben retar gallfeber på varandra, spottar i varandras ansikten och sveper fötter som krokben och fäller tanter över lårben. Stackars tanter om det inte vore så att vid alla andras vader kunde dom smida planer och i samlad kraft använda sina kärringskaft och klättra längs kotor för att ta sig till toppen. Där skrek dom om fantasylajv-aktioner medans deras kjolar svajade över horden.

- Jag fann Salt, och det vinner över allt.

Nu skrattar dom rått åt varandras påstådda råhet. Vem vet egentligen vad dom smider på för hemlighet. Den som skriker mest, hörs mest, men dom som hörs mest berättar dom alltid vad vi vill höra helst?

- Jag fann Salt, och det vinner över allt, saltspåren på min kind visar att jag är sann.

Mobb passera revý, skingra er för mig. En liten blomma spricker upp i asfalten, och det är av mina tårar tänka sig. (jag är bäst).