lördag 17 september 2011

Du skrattade och sa,

Varje gång du hör den här låten nu kommer du att tänka på mig.

Det var sant. Det var inte så svårt heller, för du är lätt att lägga tankarna på. Det är som att du sår små frön i mitt huvud, som gror där. Du ska bara veta vad mycket du växer på mig, hela tiden. Och dom där idéerna som föds i och med andetag, dör längsmed hjärtslag. Det är okej, det är verkligen okej att vissa saker stannar inom oss. Jag brukar tala om att verkligheten är kanske verkligare i det vi känner i oss än det som sker runtom oss. Det är en tuff ruljans och en hård cirkulation.

Lugn, vännen (vännen är jag).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar