så många gånger jag iscensätter farväl
viskar hej då och vet att det är för evigt

tänker, jag önskar dig allt väl
men vet att det endast är flyktigt

dör en bit med varje vink
tomhetens skvalande våg

vänder mig om för att få en sista blink
jag vet att jag måste låta dig gå


(för varje avslut syns vi ju igen, då känns det som jag kommit krypande tillbaka, patetisk och misslyckad med en liten del trasig sedan sist, en cirkel som långsamt går bakåt, när det sedan är dags att ta farväl igen)