Att ha flera olika världar.

Och att tappa kontrollen över ena. Som om apokalypsen slagit ut, för det är endast dina hjärtslag som ekar mellan tomma gator. Dom rivna väggarna är speglingar från insidan. Du är ensam i denna värld, du står ensam och dör ensam. Du är ensam i en av dina världar, där även mänsklig kontakt dött ut. Och jag besöker den världen ibland, för att förstå känslan som befinner sig, av ödelagt land.

jag vill bli ett med den världen så många gånger, bara ha det framför mig det som jag känner så ofta. Se det konkret och inte ha några val, förutom överlevnad. I din världen kanske jag tar till mig överlevnads instinkten.  Det är en annan sak att känna sig ensam mellan hus fyllda med levande människor. Gå på gator där andra också går. Att försöka hitta motivation att fortsätta. När man inte passar in.