Vill minnas orden jag skrev i sista sekund, trots det full av känslor. Tror du slängde varje papperslapp jag gav dig.

Jag vill bara berätta att jag tänker ibland på hur jag gav dig ett djur och du gav mig ett vapen. Vad tänkte du då, att i present ge mig något som kan användas så fel. "Men ett djur är ju inte helt ofarligt heller". Det var inget djur, det var något så ofarligt som en extra mjuk kudde. Och det var inget vapen, det var något annat.